Planering av en alkoholistanstalt
Alkoholism var ett stort folkhälsoproblem under 1800-talet och början av 1900-talet. Många folkrörelser var engegerade för att minska supandet – nykterhetsrörelsen förstås, men även frikyrkorna och arbetarrörelsen. Selma Lagerlöf skrev själv om detta samhällsproblem i Körkarlen (1912) där den försupne David Holm utgör ett allvarligt hot mot sin familjs överlevnad. Mindre känd är kanske berättelsen “Luftballongen” som publicerades i samlingen En saga om en saga och andra sagor (1908). “Luftballongen” är dock ingen saga, utan närmast en socialrealistisk skildring av hur alkoholism påverkar en familj, och då främst barnen.
I breven till Selma Lagerlöf är alkoholism på olika sätt ett tema. Exempelvis var alkoholism inte en ovanlig bakomliggande orsak till att familjer, oftast mödrar, vände sig till Lagerlöf för att be om ekonomisk hjälp. Ibland kunde det också handla om att man ville att Lagerlöf skulle stödja olika initiativ för nykterhet. Eva Östlund har bidragit med ett kort svar från Lagerlöf till prästen Eric E:son Hammar (1871–1943) som startade Floda-kolonin i Vemdalen 1908. Det var en alkoholistanstalt där meningen var att man skulle arbeta sej frisk.
Tyvärr har vi inte tillgång till Eric E:son Hammars brev till Selma Lagerlöf, men uppenbarligen har han i sitt brev 1909 bett om att få träffa Selma Lagerlöf för att berätta om planerna för anstalten. Eftersom det var vinter och besvärligt att åka till Mårbacka för pastorn, så föreslog hon att få en skriftlig plan.
Historikern Anna Prestjan skriver så här om Erik E:son Hammar:
“Från år 1906 var Hammar starkt engagerad i Floda kolonier, ett kristet-socialt reformprojekt med stora ambitioner. Han hörde alltså till de socialt intresserade präster som ville göra något, och deklarerade uttryckligen apropå sitt kolonisationsprojekt att “[…] vår mening är icke att resonera och teoretisera utan att marschera och praktisera”. Se Anna Prestjan “En korsfäst främling på jorden? Prästmanlighet som problem”. I Kristen manlighet. Ideal och verklighet 1830-1940, red. Yvonne Maria Werner, s. 187.
Mer om Eric E:son Hammar kan man läsa in Anna Prestjans bok Präst och karl, karl och präst. Prästmanlighet i tidigt 1900-tal (2009).
Bild på Flodakolonien hämtad från Stefan Nolerviks artikel om Flodakolonien i Östersunds-Posten.
Tack Eva Östlund för bidraget!