Brev från skolvärlden

Brev från skolvärlden

Fastän Selma Lagerlöf övergav läraryrket för att bli författare på heltid redan på 1895, förblev hon en lärarinna i allmänhetens ögon. Hon är ”Sveriges största lärarinna” som en läroverksadjunkt kallar henne i ett gratulationsbrev på 80-årsdagen 1938. En stor del av breven till Selma Lagerlöf kommer från skolvärlden – från blivande lärare som vill ha ekonomisk hjälp för sina studier, småskolelärarinnor och skolbarn som tackar för Nils Holgersson, kvinnliga studentföreningar och skolor som vill bjuda in henne. Breven säger mycket om Selma Lagerlöfs författarroll som förebild för lärare och efter Nils Holgersson även som något av en expert för pedagoger engagerade i 1900-talets reformer. Lärarinnan förblev en del av hennes författarroll som möjliggjorde en särskild relation till denna del av hennes publik.

Vid Lagerlöfs Nobelpris i litteratur kom många gratulationsbrev från lärare och skolklasser. Nobeltalet är en tänkt dialog med Lagerlöfs far om hur svårt det är att för egen del ta emot ett så fint pris när det är så många hon står i skuld till: sin pappa, som sjöng Bellman för barnen och lät dem läsa Tegnér, Runeberg och Andersen, alla som muntligt förmedlat folkliga berättelser och legender, de stora författare som hon inspirerats av, men även läsarna. Hon nämner särskilt “de små skolbarnen, som klottra ihop ett tack för Nils Holgersson? Hvad skulle det ha blifvit af mig, om man inte hade velat läsa mina böcker?”.

Lärarinnan Maria Eriksson gratulerade Selma med ett brev som anspelar på den formulering som i Nobeltalet läggs i faderns mun: “Är det så, att du har fått Nobelpriset, då bryr jag mig inte om annat än att vara glad!”. Maria Eriksson skriver: “Inte heller jag bryr mig om annat än att vara hjärtligt glad över, att folkskolebarnens och folkets författarinna fick Nobelpriset”. Hon passar också på att be om Nils Holgersson i klassuppsättning. “Fröken Lagerlöf nämnde om sin stora tacksamhetsskuld. Ginge det inte för sig månne att nu överflytta en stor del av denna till oss genom att giva oss 50 exemplar av denna underbara bok”. Det är inte ovanligt att breven till Lagerlöf ofta anspelade på hennes texter eller formuleringar för att på det sättet be om något, i detta fall läseböcker och även ett exemplar av Lagerlöfs samlade skrifter för att bygga ett bibliotek åt de “fattiga torpare och statarebarn” Maria Eriksson undervisade.