Selma Lagerlöf, Svenska Akademiens direktör
När Svenska Akademien nu är i blåsväder har det ofta påtalats att Sara Danius är den första kvinnan som fungerat som ständig sekreterare. Vad man däremot kanske inte vet är att Selma Lagerlöf, som blev den första kvinnliga ledamoten 1914, var den första kvinnan att vara Svenska Akademiens direktör.
Håkan Knutsby, arkivarie vid Zornmuseet, har bidragit med ett brev som ger en spännande inblick i Selma Lagerlöfs arbete som akademiledamot. Brevet gäller en donation från Anders och Emma Zorn som kom att användas till det så kallade Bellmanpriset. Bellmanpriset utdelas årligen av Svenska Akademien till en “verkligt framstående svensk skald”. Kanske kan det idag väcka uppseende att prissumman redan från början var vikt åt Svenska Akademiens ständige sekreterare, Erik Axel Karlfeldt, ” att det skall tillfalla en annan stor dalmålare, som man kanske kan kalla honom”, som Selma Lagerlöf formulerar det i brevet. Karlfeldt var ju från Dalarna och framför allt känd för sina dikter om Fridolin. De kombinerade det bildade och folkliga och var fast förankrade i landsbygden och mer precist Dalarna. Karlfeldt var livstidspristagare från 1920 till sin död 1931. Från och med 1943 utdelas priset till olika pristagare varje år.
En intressant aspekt av detta brev är att Lagerlöf så tydligt betonar Emma Zorns insatser, inte bara i instiftandet av priset, utan även för att främja kulturlivet på andra sätt. “Ingen i vår krets, kära, ädla fru Zorn, och framför allt inte jag, som så länge har haft mitt hem i Dalarna, är okunnig om den kärleksfulla medverkan, som Ni har ägnat Er mans ädla planer i fosterländskt eller välgörande syfte. Det är tack vare Er omtanka och Era tålmodiga omsorger, som många av dem ha förts fram till välsignelserik verklighet.” Brevet belyser också Dalarna som ett starkt kulturcentrum under denna tid. Där fanns Zorngården i Mora och Carl och Karin Larssons Sundborn. Karlfeldt växte upp och bergravdes i Folkärna i Södra Dalarna och Selma Lagerlöf bodde i Falun under sina mest aktiva år som författare.
På bilden Emma och Anders Zorn framför Zorngården 1910.
