En inbjudan till Trolleholm

En inbjudan till Trolleholm

År 1892, ett år efter Selma Lagerlöfs uppmärksammande debut med Gösta Berlings saga, arbetade hon fortfarande som lärarinna i Landskrona, men som författare hade förstås dörren öppnats till nya sammanhang. Anna Bonde har bidragit med tio brev från Selma Lagerlöf till Carl Trolle Bonde (1843-1912). I det första svarar hon på en inbjudan att besöka hans gods Trolleholm. Han hade under åren 1886-88 restaurerat slottet. Idag är det ett konferenshotell beläget utanför Svalöv.

Bild från 1923 av Gustaf Heurlin/Västergötlands museum. Hämtat från Digitalt museum.

Carl Trolle Bonde var greve, skriftställare och riksdagsledamot. Trolleholm var särskilt känt för sitt stora bibliotek, enligt Svenskt biografiskt lexikon, bestående av ca “40,000 volymer och som på grund av den planmässighet, varmed inköpen gjorts, även kvalitativt är att anse som ett av vårt lands främsta privata, måhända det allra främsta”. Läs mer om Carl Trolle Bonde i Svenskt biografiskt lexikon.

Lagerlöf tackar ödmjukt för inbjudan: “Det är redan i och för sig en stor glädje, att mina gamla Värmlandssägner förmått Grefven att inbjuda mig till Ert hem, men, som det länge varit en af mina lifligaste önskningar att få göra bekantskap med något af Skånes gamla herresäten och deras minner, får bjudningen till Trolleholm ett alldeles särskildt värde för mig.”

Hon anger därefter vilken dag och tid hon anländer till tågstationen Trollenäs.

Detta brev är daterat den 14 maj och besöket bör alltså ha ägt rum den 17  maj.

Efter besöket tackade Selma Lagerlöf genom att sända ett exemplar av “presentupplagan”, det vill säga den  bokutgåva av de kapitel ur Gösta Berlings saga som vann Iduns romanpristävling 1891. De publicerades i tidskriften, men även som en separat, begränsad upplaga och var därmed något av en raritet.

Herr Grefve Trolle Bonde!

På samma gång jag öfversänder presentupplagan af Gösta Berlings saga ber jag Grefven mottaga mina hjärtligaste tacksägelser för den angenäma vistelse Ni beredt mig på Ert vackra slott. Var viss om, att minnet af Trolleholm och dess innevånare alltid kommer att kvarstå som något af det behagligaste jag upplevfat. Nu studerar jag af all ifver Chorographia Bahusiensis för att snart kunna sänfa den åter. Det är en högst förträfflig bok.

Med tacksamhet och vördnad

Selma Lagerlöf

Chorographia Bahusiensis är digitaliserad av Göteborgs universitetsbibliotek.

Selma Lagerlöf fick alltså nytta av Trolleholms bibliotek närmare bestämt i sina förstudier till Drottningar i Kungahälla. I Resa i tysta rum. Okända svenska slottsbibliotek av Per Wästberg, Anita Theorell och Hans Hammarskiöld kan man läsa om Selma Lagerlöfs besök: “Selma Lagerlöf besökte under sin lärarinnetid i Landskrona ofta Trolleholm och har lämnat dedikationsexemplar” (s. 290).

I ett brev till väninnan Anna Oom i juni 1892 skriver Selma: “Från grefve Trolle Bonde hade jag ett bref, sedan jag sändt presentupplagan. Han bjöd mig åter till hösten på ett längre besök.” (Brevet citerat från Lena Carlsson, Selma Anna och Elise. Brevväxling mellan Selma Lagerlöf, Anna Oom och Elise Malmros åren 1886-1937. Del 1 1886-1913, s. 84f).

I detta brev daterat den 30 juli 1892 framgår att Lagerlöf fick en bokgåva i retur av Carl Trolle Bonde.

Herr Grefve!

Härmed vill jag uttrycka min varma tacksamhet för “Trolleholm”, som jag igår erhöll. Således har jag ej hunnit studera den, men den synes innehålla mycken intressant kulturhistoria. Det är ett verk som skall väcka en glad erkänsla hos alla som vilja sätta sig in i forna tiders förhållanden.

Nu i dagarna kan jag ändtligen sända åter Oedman af hvilken jag hemtat mycken vishet.

Med utmärkt högaktning och tacksamhet

Selma Lagerlöf

Den 23 maj 1893 skickade Selma Lagerlöf den danska utgåvan av Gösta Berlings saga till Carl Trolle Bonde som ett tack för boken Trolleholm.

Herr Grefve Trolle Bonde!

Jag undrar om herr grefven ville göra mig den äran att införlifva den danska upplagan af Gösta Berlings saga med Trolleholms bibliotek. Jag har ju under året utgifvit en hel mängd noveller,  men ej i bokform, så att de kunna utgöra en värdig gengåfva till boken om Trolleholm. Denna danska öfversättning har gjort mig mer glädje än något jag själf låtit utge under sista året, eftersom den tyckes hafva gjort stor lycka i Danmark. Det är ett mycket omsorgsfullt arbete.

I “Trolleholm” har jag funnit ett par uppslag, som säkert skulle kunna romantiseras, men jag har ännu ej nog stora historiska kunskaper för att kunna göra det. Hittills har jag mest sysslat med medeltiden och detta skulle vara från sextonhundratalet.

I förhoppning att några af Trolleholms innevånare bevara mig i välvilligt minne, ber jag om min helsning.

Med utmärkt högaktning

Selma Lagerlöf

Brevet är enligt uppgift från Anna Bonde inbundet i den danska förstaupplagan av Gösta Berlings saga.

Korrespondensen fortsatte. Av detta brev från 4 juni 1893 framgår det att Carl Trolle Bonde svarade och på nytt bjöd in Selma Lagerlöf till Trolleholm.

Herr Grefve C. Trolle-Bonde!

Min vördsamma tacksägelse för grefvens vänliga skrifvelse! Jag känner mig mycket tilltalad af grefvens förslag, och det skulle vara mig af ofantlig stor nytta att vid ett besök på Trolleholm få anvisning på lämpliga böcker.

På samma gång jag uttrycker min glädje och tacksamhet öfver grefvens och grefvinnans inbjudning, vill jag således fråga om jag kan vara välkommen på Trolleholm nästa Torsdag och Fredag. I så fall skulle jag komma till Trollenäs 3.39 e.m. på Torsdag.

Glädjande mig åt att få återse det präktiga slottet och dess innevånare har jag äran att teckna

Med utmärkt högaktning

Selma Lagerlöf

Att utbytet av böcker fortsatte framgår av detta brev daterat 21 oktober 1894. Selma Lagerlöf tackar där för ytteligare en bok som Carl Trolle Bonde sänt henne. Att hon beskriver den som “den nya boken” tyder på att det är Hesselby. Arkivalier rörande egendomen och dess egare samt Bondegrafven i Spånga kyrka som Carl Trolle Bonde utgav 1894.

Herr Grefve Karl Trolle Bonde!

Min varmaste tacksamhet för den nya boken! Jag är viss om att där ska finnas mycket af värde för enhvar, som vill sätta sig in i den gamla tidens förhållanden och är därför särskilt glad öfver grefvens vänlighet att sända mig den.

Med många helsningar till Trolleholms älskvärda innevånare och stor tacksamhet

Selma Lagerlöf

Efter detta brev är det ett uppehåll på ungefär tre år till nästa, daterat 16 december 1897, vilket delvis kan förklaras av att Selma Lagerlöf var på resa med Sophie Elkan i Italien 1895-1986.

Herr Grefve Karl Trolle Bonde!

Med varm tacksamhet har jag mottagit Grefvens bref och de katalogiska arbetena öfver det stortartade biblioteket, och då grefven är så god  och lofvar mig Bonde släktens historia, skyndar jag mig att nämna att min adress nu och troligen för en lång tid framåt är Falun. Jag vill på intet sätt gå miste om den boken på grund af herr Grefvens okunnighet om min adress. Det är på arbeten af detta slag, som vi författare hädanefter måste bygga.

Det året jag vistades i Italien 95-96 hade jag i julkalendern Svea en liten historia införd, som var hemtad från Trolleholms krönika. Jag nämner detta för att det möjligen skulle intressera Grefven att utforska huruvida den folkvisa, jag stött mig på hvilar på sann historisk grund. Jag fann den i “Troels Lunds Danmarks och Norges historia (9 boken)” och jag antar, att den verkligen är grundad på en historisk tilldragelse. Om jag ej varit så långt borta den julen, skulle jag redan då sökt inhemta historiska uppgifter genom att vända mig till Grefven.

Det gläder mig mycket, att ännu vara ihågkommen på Trolleholm och ber att få framföra många vänliga helsningar till familjekretsen där –

Med vördsammaste tacksamhet

Selma Lagerlöf

Den “lilla historia” Lagerlöf nämner i brevet är “Tale Thott (Efter en folkvisa)”, publicerad i Svea, årg. 52, 1896. Berättelsen kom senare att ingå i den reviderade utgåvan av Osynliga länkar 1904.

I brevet ovan framgår det all Carl Trolle Bonde lovat att skicka “Bonde släktens historia”. I detta brev, daterat den 5 maj 1899 tackar Lagerlöf för skriften.

Herr Grefve Carl Trolle Bonde!

Jag ber att härmed få aflägga mina allra varmaste tacksägelser för det mig tillsända exemplaret af Anteckningar om Bondesläkten. Jag ber herr Grefven vara förvissad om ej blott att jag räknar det som en stor heder att vara en af de lyckliga hundrafemtio som äga boken, utan jag har ock haft ett stort intresse af att läsa den. Grefven har verkligen en outtömlig skatt af gamla präktiga manuskript och era efterkommande måtte bli Er mycket tacksamma för att släktens historia på detta sätt blir samlad och tillvaratagen.

Det är helt säkert en utmärkt idé att införa alla dessa porträtt, som öka bokens värde på samma gång som de pryda upp den. Jag har också särskilt beundrat bokens välfunna motto “frommer välsinnad och välbeläster”.

Tillåt mig lyckönska Grefven till en så i alla hänseenden vällyckad publikation.

Jag ber om min ödmjuka helsning till Grefvens familj.

Med varmaste tacksamhet

Selma Lagerlöf

Nästa brev, skrivet på ett litet dubbelvikt kort, är daterat 8 januari 1902, det vill säga cirka två och ett halvt år efter det föregående. Vid denna tid hade Lagerlöf hunnit publicera första delen av Jerusalem. 

Herr Grefve Trolle Bonde

Jag afsänder aldrig en bok till Trolleholm utan att tänka, att den går ett bättre öde till mötes än mina öfriga, då den skall blifva inhyst i det ståtligaste slottets vackra bibliotek. Det är verkligen bara ett nöje för mig att få sända Grefven mina böcker, och jag känner mig nästan ovärdig alla de vackra gengåfvor, som kommit mig till del, framför allt denna sista, som med sin vackra inskrift kommer att utgöra ett af mina käraste minnen. Med mina allra bästa helsningar till Grefvens familj och många varma tacksägelser

Grefvens vördsamt tillgifna

Selma Lagerlöf

Sannolikt är det första delen av Jerusalem som Selma Lagerlöf skickat till Carl Trolle Bonde. Vilken bok hon fick i retur av honom är svårare att gissa.

19 november 1908, det år då Selma Lagerlöf 20 november firade sin 50-årsdag, skrev Lagerlöf till Carl Trolle Bonde. Återigen tackar hon för en bok, men förklarar ockå hur det kom sig att Nils Holgersson inte stannade på Trolleholm på sin resa, vilket varit Lagerlöfs plan enligt detta brev. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige publicerades i två delar 1905-1906.

Grefve Carl Trolle Bonde.

Jag måste med ett par ord säga Grefven hur varmt det gladde mig, att i fjol få mottaga från Er det märkliga arbetet över Trolleholm. Jag var missnöjd med mig sjäf just då, därför att min mening hade varit att på hemvägen låta min skånska äfventyrare, Nils Holgersson, fara förbi Trolleholm och göra bekantskap med ställets historiska minnen och sköna yttre. Men så hade jag inte hushållat med utrymmet. Läsebokens fixerade arkantal tillät inte att jag utförde min avsikt.

Men då Grefvens bok kom i mina händer blev jag ju på sätt och vis tröstad. Det gamla ställets historia är där framställd så intressant och innehållsrik och jag förstår, att jag inte skulle ha kunnat göra det rättvisa med mina få sidors beskrifning. Grefvens sätt att låta de gamla gårdarna genom akter och gamla dokument beskriva sig själva är nog det bästa förfaringssättet. Jag är glad, att stället har fått sin riktiga skildring utan mitt åtgörande.

Det var emellertid i missmod öfver att Trolleholm inte hann att få plats i läseboken, som jag inte har skickat Grefven denna bok. Nu åter sänder jag min sista och gläder mig åt att den skall få en plats i det härliga biblioteket, som säkerligen vid denna tid är ett av de största i Sverige.

Med en vördsam helsning till Grefvens familj

Er varmt förbundna

Selma Lagerlöf

Enligt Anna Bonde är brevet är inbundet i förstaupplagan En saga om en saga och andra sagor. Boken Lagerlöf tackar för är Trolleholm förr och nu, vol. 4 (1907).

Sammantaget ger dessa brev från Lagerlöf till Carl Trolle Bonde en inblick i hur hennes författarroll förändrades, avläsligt i brevens stil och tilltal, men de ger även konkret information om bakgrunden till några av hennes verk.

Tack Anna Bonde för bidraget!