Brevväxling med värmlandsprästen Bromander

1903 fick Selma Lagerlöf ett brev från Carl Vilhelm (C.V) Bromander (1865-1963), präst i Karlstad och senare domprost där. Bromander var utöver sitt yrke också verksam för skribent och folkbildare. Han höll föreläsningar och intresserade sig för kulturhistoria. Svenskt biografiskt lexikon framhåller särskilt hans insatser för att bevara den värmlandska finnkulturen och hans intresse för den frammkommer även i detta brev. Läs mer om Carl Vilhelm Bromander i Svensk biografiskt lexikon.

Han inleder med att tacka för Lagerlöfs skrifter som väckt hans “lifligaste intresse”. “De intressera mig inte blott genom sin inre gedigna halt, utan äfven såsom produkter af en dotter till min högt älskade fäderneprovins Värmland”, skriver Bromander som själv var värmlänning från Säffle.

Av brevet framgår att Lagerlöf och Bromander inte tidigare var bekanta, “dock betraktar icke jag Eder som obekant, ty jag känner Eder ej blott från Edra skrifter, utan äfven genom Edra slägtingar i Karlskoga”. De släktingar som åsyftas här är Tullius Hammargren som var gift med Lagerlöfs faster Ottiliana (Nana) Hammargren. Tullius Hammargren blev prost i Karlskoga 1869 och Lagerlöf bodde hos dem sommaren 1875 medan hon läste till sin konfirmation.

Bromanders egentliga ärende är en fråga om verklighetsbakgrunden till Gösta Berling som aktualiserats av en ny upplaga av Karlstads stifts herdaminne. Han undrar nu om det stämmer att “den olycklige Emanuel Branzell, kapellpredikant i Finnskoga 1830-36, afskedad, förfallen och död på 1870-talet, delvis skall ha stått modell till Eder Gösta Berling”.

Om Branzell helt eller delvis skulle vara förebild till Gösta Berling så vill Bromander kunna ge denna upplysning i den nya upplagan av Karlstads stifts herdaminne. “Och ehuru denne man af alla Finnskoga prester är den olyckligaste, skall han dock genom denna uppgift bli den mest intressante, ja, en af de intessantaste i hela stiftet, enär ingen spelat större roll inom litteraturen.”

Bromander avslutar sedan artigt genom att be om ursäkt för besväret och framställa hälsningar till Lagerlöfs mor och till hennes faster Lovisa Lagerlöf som han känner från Karlskoga prästgård samt till faster Nana, prostinnan Hammargren.

Ett par veckor senare svarar Lagerlöf Bromander. Hon uppger att hon aldrig tidigare hört talas om Branzell och att förebilden till Gösta Berling var en informator vid namn Calle Frykstedt som hon hört berättas om av sin faster Nana och sin far.

Lagerlöf passar också på att tala om att hon läst en av Bromanders texter, publicerad i turistföreningens tidskrift och anser den “både instruktif och roande”. Hon skriver också att hon framfört hans hälsningar till  släktningarna. Faster Nana har “nästan blifvit blind” skriver Selma, men “hon har kvar sin begåfning och sina varma intressen”. Brevet slutar lite i moll med en reflektion om hur smärtsamt det är för gamla att inte kunna bo kvar hemma.

1905 utgav Bromander “Minnesord öfver de Karlstad stifts präster som aflidit mellan 1899 och 1905 års prästmöten”. Troligtvis är det denna “broschyr” Lagerlöf tackar i detta brev från 1905. “Både jag och mina gamla ha haft så stort nöje af att om de gamla prästerna”, skriver Selma. “De gamla” syftar sannolikt på Lagerlöfs mor och faster Lovisa, som tidvis bodde hos henne. Flera av prästerna som beskrivs är välbekanta för dem och “till de goda ord, som Ni säger om dem, kunna vi sätta våra egna minnen”, skriver hon.

Tack till Tomas Janson som bidragit med dessa två brev från Selma Lagerlöf.

I Selma Lagerlöf-samlingen på Kungl. biblioteket finns också två senare brev från Bromandet till Lagerlöf bevarade. I ett brev från 1907 skisserar Bromander en plan för en publikation som hyllning till den nya biskopen i Värmland som han vill att Lagerlöf ska medverka i. Enligt Nils Afzelius bibliografi över Selma Lagerlöfs originalskrifter ser hon inte ut att ha tackat ja till detta erbjudande.

I det sista brevet, från 1927, framgår att Bromander och Lagerlöf höll kontakten och att han besökt henne på Mårbacka sommaren 1926. Brevet gäller en skiss till gravvård över Oskar Stjerne ritad av arkitekten Ernst Spolén. Oscar Stjerne var en värmlandsk författare, framför allt av lyrik. Selma Lagerlöf höll ett tal vid invigningen av Oscar Stjernes minnesvård som publicerades i Karlstad-tidningen 1 november 1927.