Brev till Ingrid Dalhgren från Selma och hennes mor

Hans Ling har bidragit med ett par intressanta brev från Selma och Selmas mamma Louise till Ingrid Dahlgren i Sunne. Det första är daterat 1907, det vill säga året då Selma Lagerlöf köpte tillbaka Mårbacka. I brevet ger Louise Lagerlöf en bild av livet i Selma Lagerlöfs hem i Falun där hon själv också bodde. I brevet önskar hon att åter ska få träffa Ingrids mor och återse Mårbacka igen “och påminna oss det gamla”. Det hem i Falun som beskrivs i brevet är en bergsmansgård som köptes sommaren 1907. Selma och Louise var alltså ganska nyinflyttade när brevet skrevs i slutet av december.

Louise avslutar anspråkslöst: “Många varma hälsningar till de få som minnes en gammal vän från Fryksdalen”.

Det visade sig inte vara så lätt att identifiera vem Ingrid är. Louise ger dock en ledtråd i brevet: hon skriver om Emilies bortgång. I kapitlet “Kyrkresan” i Ett barns memoarer (1930) skriver Selma Lagerlöf om att de först brukar stanna till i sockenstugan där de träffar “moster Augusta Wallroth med Hilda och Emilia och fru Nilsson ifrån Visteberg med Emilie och Ingrid” (s. 112). När flickorna har tråkigt i kyrkan hittar de på olika sätt att få tiden att gå:

“Ingrid Nilsson säger, att hon sitter och ser efter hur ofta bondgubbarna nere i kyrkan bjuder varandra på snus. Emilie Nilsson, hon summerar siffrorna på nummertavlorna, och när additionen är färdig, så subtraherar hon och multiplicerar och dividerar. Hon säger, att så länge som hon det gör, så har hon då åtminstone inga syndiga tankar i huvudet.” (s. 118)

Som gift hette Ingrid Dahlgen och hennes man, Johan Dahlgren, var kronolänsman. Selma skrev till Ingrid 1908 för att be om hjälp med att köpa en present till grannen Ernst Chöler på Gårdsjö som hjälpt Selma med köpet av Mårbacka. Hon funderar på ett guldur, en gammaldags dryckeskanna, en vargskinnspäls, en skinnmatta eller eller gräddkanna och “sockerask” i silver. Hon har också funderat på skrivmaskin, men vet inte om han har användning för en sådan.

Senare brev från Selma till Ingrid visar att hon arbetade för eller var knuten till Sunne sparbank, kanske på grund av att maken under en period hade uppdraget som räkenskapsförare (se Fryksdalens Sparbank 150 år, s. 72).

Ingrid omtalas också i brev från Selma Lagerlöf till andra närstående, såsom här i ett brev till Valborg Olander i samband med Gustav V:s och drottning Victorias rundtur i Värmland sommaren 1918:

“På torsdagen foro vi opp så många som möjligt, droska, Henriks kärra, två trillor och så mjölkskjutsen. I Sunne stannade vi, fruntimmer utanför Hotell Nilsson och höllo under väntetiden till på dess veranda, dit samlades naturligtvis allt som fanns av herrskap, samt några fina bondfruar. Somliga sutto också i fönstren i de omgivande husen. Ingrid Dahlgren (länsman Dahlgrens fru) och hennes syster sutto i ett fönster i bankhuset. Henrik hade klivit opp på en balkong, folk hängde i träd och på tak i ganska vådliga ställningar. Fru Sydow gick omkring med en stor blombukett, som Sunne-fruarna hade satsat till och hovrättsrådet själv var i stor gala och såg nobel ut i trekantig hatt. Chölers voro naturligtvis där och prostinnan, allihop. Somliga voro oroliga för sin toalett, och nästan alla voro förunderligt misslyckat klädda. Vi från Mårbacka voro bra allesammans. Jag var kläd i den nyaste från Spångbergs och i en grå sidenkappa, som gick bra ihop med klädningen.”

Citatet är från artikeln “Sunne för 100 år sedan. Selma Lagerlöfs rapport om ett kungligt möte”, Nya Wermlandstidningen.

Tack Hans Ling för bidraget! Stort tack också till Kjell Sundström och Leif Östlund, Östra Ämterviks hembygsförening som hjälpte till med att identifiera Ingrid Dahlgren och bidrog med upplysande källhänvisningar.