Brev från författaren Sigge Almén

Brev från författaren Sigge Almén

Författaren Sigge Almén (1881-1914) debuterade med romanen Folke Rehn (1903) som utspelar sig på ett sanatorium. 1902, det vill säga före publiceringen av debutromanen skickade han sitt manuskript till Selma Lagerlöf. Han skriver: “Man har sagt mig, att en förläggare troligen ej gitter genomläsa manuskriptet till ett förstlingsarbete, om det ej åtföljes af någon slags rekommendation. Min bön är därför, att Fröken Lagerlöf måtte genomläsa mitt manuskript, och, om Fröken tycker om det, gifva mig ett anbefallningsbrev till en förläggare.”

“Det är min innerliga önskan”, skriver Sigge vidare, “att få se boken färdig till jul, ty jag tycker mig hafva så mycket att skrifva, att ej ens ett mycket längre lif, än det jag har att hoppas på, kan räcka till att hinna med det på.” En lite sorglig rad att läsa med tanke på att Sigge dog redan 1914 och endast fick publicerat en roman till.

Av nästa brev, daterat någn vecka efter, framgår att Lagerlöf svarat och gått med på att läsa manuskriptet.

Vi har inte tillång till Lagerlöfs svar på det första brevet, däremot har Sigge Alméns släktingar hittat ett annat brev från Selma till Sigge, daterat 1903. Det är en gratulation till den utkomna romanen men även en ursäkt: “Jag var mycket ledsen i fjol, då jag ej ansåg mig kunna råda.” Det är inte helt klart vad detta betyder – kanske tyckte hon inte att manuskriptet höll för publicering, eller också kunde hon inte hjälpa till med att förmedla en förlagskontakt.

Ingemar Svensson som lämnat bidraget skriver också att Sigge Almén med sina syskon var barn till Johan Aron Almén (1825-1895) som var präst i Solberga församling i Bohuslän och hans hustru Hellevi född Rydingsvärd (1845-1935) och som under många år bodde på Solberga prästgård. Det är alltså samma Solberga prästgård som var plasten för den händelse som Lagerlöf året efter brevet till Sigge beskrev i Herr Arnes penningar.

Mer information om Sigge Almén finns i Svenskt biografiskt lexikon.

Tack Ingemar Svensson, Eva-Karin Rosenström och Hans Rosenström för bidraget!