Ett brev från Sankta Maria sjukhus
Bland allmänhetens brev till Selma Lagerlöf finns det också exempel på brevskrivare som genom brevets innehåll och form ger intryck av att ha lidit av någon psykisk sjukdom. Det fanns ofta ingen vård att få för dessa människor. Somliga hamnade de på olika institutioner, andra fick de klara sig bäst de kunde på egen hand. Ibland vände de sig till Selma Lagerlöf för att få ekonomisk hjälp, men i många fall tycks det snarare ha handlat om att ha någon att anförtro sig åt.
Erika Westerberg föddes på 1880-talet i Landskrona. 1927 intogs hon som första patient på Helsingborgs hospital, som 1931 bytte namn till Sankta Maria Sjukhus. 1931 skrev Erika brev till Selma Lagerlöf och fick också svar. Bengt Sjöström som bedrivit arkivforskning inom psykiatrihistoria skriver så här om bakgrunden till Erikas brev:
“Erika Westerberg- född 1888-08-11 – Landskrona, intogs på Helsingborgs hospital den 1 april 1927 och fick nummer 1/27, vilket betyder att hon var den första patienten år 1927 eller med andra ord den första patienten som intogs över huvud taget. [—]”
“Ur journalen föll ett brevkort till Erika Westerberg från Selma Lagerlöf – daterat den 23 januari 1931, Mårbacka. Helsingborgs hospital hade den 1 januari alltså bytt namn till Sankta Maria sjukhus och Erika Westerberg hade då vårdats nästa fyra år på hospitalet, Jag vet ej, men en god gissning är att Selma Lagerlöf kom i kontakt med Erika Westerberg när Selma Lagerlöf var lärarinna i Landskrona. Kortet bifogades journalen, vilket var mycket vanligt in på 1960-talet och till journalen fogades oftast även brev som patienten skrev – breven gick således aldrig iväg utan stannade i journalerna.”
Sankta Maria Sjukhus. Foto av Jesper Olsson, Wikimedia Commons
Helene Båtshake, som har bidragit med Selma Lagerlöfs svar skriver att hon genom en gravbok för Helsingborg funnit en Erika Westerberg, född 1883 och med titel “fröken”, gravsatt i familjegrav på Donationskyrkogården i Helsingborg. Hon skriver. “På denna begravningsplats finns endast gräddan av stadens tidigare invånare begravda. Således kommer denna Erika från en bättre bemedlad familj, vilket skulle kunna stärka teorin om att Selma och Erikas föräldrar träffats/umgåtts/varit bekanta – om det är rätt Erika jag funnit. Har även sökt Landskrona men där finns ingen med det namnet gravsatt.”
Erikas brev är daterat den 21 januari 1931. Det ger en god inblick i hennes vardag och vad hon tänker på och drömmer om. Tilltalet är familjärt, men det är svårt att avgöra om det beror på att Selma Lagerlöf hade träffat personerna som omnämns eller om Erika helt enkelt skriver ned det som låg henne närmast om hjärtat.
Med brevet från Erika följde detta meddelande från överläkaren på sjukhuset, Frans Velander. I formuleringen om att Erika “skulle blivit mycket ledsen, om brevet ej avsänts” antyds, precis som Bengt Sjöström framhållit, att breven från patienterna inte alltid nådde sina tänka adressater.
Den 23 januari 1931 är Selma Lagerlöfs svar till Erika daterat. Det framgår av brevet att Lagerlöf verkligen läst hennes brev och svarar på de olika saker Erika skrivit om.
Bästa Fröken Erika Westerberg! Tack för Ert vänliga brev! Det var ju roligt, att Ni hade fått så många gåvor, och att Ni kan ge nattsystrarna en så god hjälp i deras arbete.
Ni tycker att det är kallt i Helsingborg, men vad skulle Ni säga, om det vore tjugu grader kallet, som det har varit här i Värmland en hel vecka?
Jag önskar, att Ni snart blir bättre, så att Ni kan flytta från sjukhuset.
Vänligen
Selma Lagerlöf
Tack Helene Båtshake och Bengt Sjöström för brevet och för värdefull information om sammanhanget!